linn egeland

just nu är det jobbigt och det är något som trycker ner mig, som gör att jag känner för att bara ge upp. bara lägga mig ner och tycka synd om mig själv.

men det går ju inte för sig. det har jag inte tid med
jag har ångest över alla massiva läxor vi har
jag får dåligt samvete för att jag sitter här istället för att plugga
jag önskar jag kunde sluta äta massa onyttigheter
och jag önskar jag tränade mer
jag tycker att jag borde stanna hemma och plugga istället för att gå på träningen
jag är stressad över att jag har för lite tid men ändå tycker jag att jag borde hitta mer tid till att bara slappna av
för tar man aldrig paus går man in i väggen
och jag är nervös att när jag är typ 18 inte ska palla mer och kollapsa
jag känner mig ovärdig att klaga eftersom jag vet att jag egentligen inte har något att klaga på
och vilka symtom är tecken på att man håller på att gå in i väggen?

och det känns som det inte finns någon ände. att slutet på tunneln är väldigt långt borta och att jag aldrig ska nå dit.
och jag orkar inte tänka på de kommande två åren, för gör jag det är det en risk att jag hoppar av och börjar jobba heltid på mcdonalds!